torsdag 22 januari 2009

1992-06-25/28 Roskilde

Torsdag: Det blev inte så många band denna dag. Vi kollade in The Blue Aeroplanes med sin väderkvarn till dansare. Visst är det lite synd om ett bandet som är mest ihågkomna för sin dansare. Iallafall av mig. Sedan spelade The Wonder Stuff i Gröna Tältet och det var ett riktigt lyft. De bjöd på en sprudlande hitkavalkad.

Fredag: "Smygstartade" med Violent Femmes och vilken start sedan. Trion använde sig av ett styck gitarr, en akustisk bas och ett trumset med enbart liten baskagge och virveltrumma. Det räckte dock alldeles utmärkt. De struntade totalt i senare skivor och spelade nästan alla låtar från debutskivan från 1983 och det bästa från de skivor närmast efter. I vissa fall skulle dylikt upplägg ge upphov till unken nostalgi men i fallet Violent Femmes var det både befogat och njutbart.
 Sedan plockade Teenage Fanclub fram allt vad de hade av distpedaler men lyckades trots det inte riktigt nå upp till föregående bands höjder. Men det var ganska trevligt ändå.
Sedan var det dax för bandet alla hade väntat på. Nirvana. Jag hade haft biljett till både de inställda turnéerna som Nirvana inte genomförde under 91-92, men när jag nu äntligen skulle få chansen att se dem så stod de mig upp i halsen. Gick ändå och tittade men stod långt bak. Det var lite lustigt att stå så långt bort och se en trio försöka nå ut till 50 tusen pers och misslyckats kapitalt. Hade man stått mitt framför scenen hade det antagligen varit hur bra som helst.

1.Aneurysm
2.Drain You
3.Stay Away
4.Sliver
5.School
6.In Bloom
7.Breed
8.About A Girl
9.Scoff
10.Polly
11.Lithium
12.Blew
13.Been A Son
14.On A Plain
15.Swap Meet
16.Negative Creep
17.Something In The Way
18.Come As You Are
19.Love Buzz
20.Smells Like Teen Spirit
21.Territorial Pissings

Kvällen skulle avslutas med Helmet och i väntan på dem så slötittade vi på Screaming Trees och somnade. Och ingen Helmet blev det. Men det var mest synd om Frunk som fick ett mikrofonstativ i huvudet under Screaming Treeskonserten och fick åka till sjukhuset.

Lördag: en var en riktig mellandag. Kollade in Boghandle, Stillborn, London Chamber Orchestra och Poems For Laila, där de förstnämnda var ok men spelade på en alldeles stor scen.

Söndag: Det jag skrev om Boghandle gällde i lika stor grad för Senseless Things på söndagen. Kat Onoma däremot på Blå Scenen gjorde ett riktigt trevligt och avslappnat framträdande. Mercury Rev var en bizarr upplevelse. De presterade en magnifik gitarrvägg. Sångaren David Baker satt på en stol och såg djupt olycklig ut och försvann efter några låtar. Efter stund kom han tillbaka glad som lärka och sprang omkring med en kamera och fotade publiken. För publiken var det tur att bandet hade en sångare till. Efter 5 ganska melodiösa nummer avslutade de med en evighetslång version av Very Sleepy Rivers.

1.Something For Joey
2.Syringe Mouth
3.Frittering
4.Chasing A Bee
5.Coney Island Cyclone
6.Very Sleepy Rivers

Efter det kollade vi in om folk fortfarande satte sig ner när James spelade Sit Down, och det gjorde de. Television var väldigt bra förstås men det var lite irriterande att de stämde gitarrerna flera minuter mellan varje låt. Att få höra deras klassiska låtar uppvägde dock detta.

2 kommentarer:

  1. Om Frunk hade haft hjälm hade han fått se Helmet!

    SvaraRadera
  2. Jag har för mig att The blue aeroplanes, The wonderstuff och Faith no more var bra? Blur var kul i några låtar. Teenage fanclub var riktigt bra. Nirvana var inte särskilt bra för sångaren hade bestämt sig för att visa med all önskvärd tydlighet hur blase´ han blivit på allt. Screaming trees var sådär /okej tills sångaren skickade ut mikrofonstativet mot publiken som landade på mitt huvud...lite för full och slö upptäckte jag det försent så det blev ett studiebesök på Roskildes sjukhus som sagt/skrivet. Personalen där ville att jag skulle sova över efter dom sytt ihop huvudet så att jag också kunde anmäla händelsen till polisen på morgonen därefter.

    Full,rastlös och för bekväm för det gick jag därifrån timmen senare istället och kanske valde jag fel? Trots allt så hade jag tur i oturen. På vägen hem så frågade en onykter svensk skinhead efter parkeringen till festivalen och jag pekade på den eftersom han stod 20 meter från den. Han kände sig väl dum och började tjafsa bland annat om mitt bandage på huvudet som han kallade för "jävla snygg mössa hörrudu!". Gick därifrån dock och sen var det bara att gå och lägga sig i vårt militärtält eftersom Helmet redan spelat klart... ja, en hjälm borde man haft! Boghandle var bra dagen därpå och Leningrad cowboys var kul! På söndagen kommer jag inte ihåg vilka band jag såg?

    SvaraRadera