Sist jag såg Gira så spelade han på Södra Teatern inför en andäktig och sittande publik. Debaser slussen ger lite andra förutsättningar. Återkommer till det.
Uppvärmare Christoph Hahn (Swans, The Angels Of Light) påpekade sarkastiskt (eller humoristiskt, svårt att avgöra) att han har varit på roligare begravningar och satte standarden för kvällen. Hans set var i övrigt helt ok.
När sedan kvällens huvudperson gick på scen så var lokalen åtminstone halvfull och stämningen bättre. Gira har en förmåga att fokusera och framträda med sådan pondus och energi att det inte spelar någon roll att han sitter ensam med en akustisk gitarr, det blir satans tungt ändå. Han spelade fler Swans-låtar från comeback-skivan som lätt snudd på magiskt bra som solonummer, men det märktes att hans humör inte var på topp.
Att det satt lappar i entrén om att kameror och mobiler undanbes under uppträdandet hindrade inte publiken från att fotografera konserten igenom och efter några sura blickar så lackade Gira ur och skällde ut publiken efter noter. Musikens ångestladdning blev dock inte lidande av det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar