2002-06-13/14/15 Hultsfredsfestivalen
Torsdagen var ingen höjdare. En energisk Hamell On Trial var förvisso underhållande ett tag, men recensionen dagen efter i Vimmerby Tidning var roligare. "Han har något som sticker ut som både känns skönt och gör ont". Undrar vad det kan vara?. Entombed var trista och The Chemical Brothers som var en stor positiv överraskning förra gången var denna gång en stor negativ överraskning.
Fredagen: Bob Log 3 var kul i nästan exakt två låtar. Sen hade man skrattat färdigt. Ed Harcourt var lite för pretentiös. Slayer var perfekt att sitta och dricka öl till. Hyggligt ljud och svängiga låtar. Sonic Youth kändes spännande att se på "hemmaplan" men var lite småtråkiga. För varje låt så droppade ungdomarna i publiken av och kvar stod seniorklubben och flinade när Thurston och Lee gned på sina gitarrer. The Black Rebel Motorcycle fyllde halva Folkets Park med rök, men kändes mer som efterapare än nydanare. The Promise Ring spelade emopop istället för emo-core och kändes i fjösigaste laget. Spiritualized var bombastiska men skulle för min skull ha spelat tidigare på kvällen medans jag kunde ha hållit ögonen öppna.
Sonic Youth låtlista:
1.Burning Spear
2.Bull in the Heather
3.Drunken Butterfly
4.Karen Revisited
5.Rain on Tin
6.Disconnection Notice
7.Plastic Sun
8.Kool Thing
9.White Kross
10.The Empty Page
11.Radical Adults Lick Godhead Style
12.Sympathy for the Strawberry
Lördagen: The Cooper Temple Clause bevisade tesen om att engelska rockband var alltför inriktade på utseende och stil än bra musik. Ok men alltför skitnödigt. Förstoppning led även Danko Jones av och spelade otroligt fånig macho-rock. Bob Hund var helt ok även de spelade på största scenen. Det gjorde även New Order som verkade rejält glada i hatten efter att England spöat Danmark i Fotbolls-VM. De tjoade sig igenom en låtlista som var som en våt dröm för Joy Division och New Order-fans. Tjoandet tog dock udden av en spelning som skulle kunna ha varit fantastisk.
New Orders låtlista:
1.Crystal,
2.Transmission,
3.Regret,
4.60 Miles An Hour,
5.Atmosphere,
6.Brutal,
7.She's Lost Control,
8.Bizarre Love Triangle,
9.True Faith,
10.Temptation,
11.Love Will Tear Us Apart,
(Encore)
12.Blue Monday,
13.World in motion,
14.Your Silent Face
Kul citat!
SvaraRaderaHamell on trial tycke jag var underhållande både musikaliskt och hans mellansnack fast senare köpte jag två av hans skivor och dom har jag spelat endast ett fåtal gånger... helt klart bättre live än på skiva alltså. Five horse Johnsson spelade okej och svängig bluesrock men dom enda som dansade till deras musik så där tidigt på eftermiddagen var två överförfriskade knuttar. The catheters spelade väldigt sent och man hade väntat rätt länge på något... ja, det var energiskt och dög för stunden men det var inte särskilt minnesvärt ändå.
Johnny Dowd spelade någons slags alternativ egen country som var skönt att ta det lugnt till. Hanson brothers var roliga och bra men varför spelade inte Nomeansno istället som har samma medlemmar och är betydligt intressantare som band? The distillers spelade punkrock efter någon ABC-bok i punkklyshor. Spiritualized var flummigt men lite väl sävligt för mig. Black rebel motorcycle club gjorde inget originellt men spelade rätt hygglig alternativ rock. Suede var inte min grej längre om dom nu varit det? Sonic youth var kul att äntligen få se men dom kändes dock lite halvhjärtade och verkade spela på rutin. Slayer var ju kul att se igen en handfull låtar sen behövdes en öl-paus.
Jag vet att jag såg fler band men kan inte minnas något från deras konserter?
En kollega till mig, som hade noll koll på musik, lyckades hamna på efterfest med New Order. Hon var full som ett ägg och mer intresserad av fruktkorgen på bordet än av Bernard Sumner som flirtade med henne, särskilt som hon inte ens visste vem han var. Hennes kompis, som hade bättre koll, rapporterade senare att Bernard hade beundrat Pernilla när hon slafsade i sig en kiwi och sagt "you look so sexy eating that kiwi"... Han kom dock ingen vart med henne ändå.
SvaraRadera