onsdag 20 maj 2009


2005-06-16/17/18 Hultsfredsfestivalen

Torsdag: Det blev mest party den här dagen men jag hann med två band iallafall. Helmet var ett gammalt favoritband men de hade släppt en rätt så trist skiva 2004. Tyvärr så blev spelningen lika trist. Klart att de spelade äldre och bättre låtar också men jag stod mest och nojjade över den höga medelåldern på publiken som knappt fyllde teaterladan till hälften. Sist de spelade på Hultsfred var 1997 och då fyllde de utrymmet framför Pampas. David Sandströms första soloskiva är riktigt bra. Sedan började han spela en ganska profillös jeansrock. Så det blev ingen höjdarspelning.

Fredag: Silverbullit drog igång fredagen med dunder och brak på Atlantis. Det var bra men jag styrde stegen mot Teaterladan för att se Jenny Wilson istället. Det blev en mycket bra spelning och hon såg inte ens nervös ut (gjorde alltid det med First Floor Power). Dagen hade ju börjat lysande och den fortsatte i samma stil trots tilltagande regn. Svenska Convoy var en mycket glad överraskning. Otroligt nervig och stilfull indierock. Som sagt, regnet kom och platsen framför stora scenen var lerig och blöt när Nine Inch Nails skulle spela. Har läst att det var Fredrik Strages högsta önskan inför spelningen med NIN. Stämningen var iallafall perfekt för svart industrirock av bästa sort. Tillsammans med Jenny Wilson festivalens höjdpunkt. Senare på natten såg jag Mattias Alkberg och han verkade lika trött som jag kände mig.

Lördag: Tittade lite på en rad band som tyvärr inte var mer än hyggliga. Brendan Benson, Efterklang, My Favorite, Firefox, Tegan & Sara och System Of A Down. Några som däremot höjde sig över mängden var Logh som spelade på Stora Dans. De spelar en ganska laidback och melodiös indierock som är mycket tilltalande. Så avslutades min (hittils) sista Hultsfredsfestival. 

2 kommentarer:

  1. Jag hade nyligen hört Mastodons skiva "Leviathan" och live var deras proggressiva och tekniska och aggresiva metal lika bra som på den skivan. Marilyn Manson har väl gjort några bra låtar men han är för mycket på fel sätt känns det som och allt han gör är för utstuderat d.v.s. inget känns spontant eller rock n´roll och trots denna hållning är hans koncept mest yta. Det är mer provokativ underhållning utan budskap än musik med någon större mening... visst ett handfull låtar ur hans rockteater kan ju roa en men inte så mycket mer.

    System of a down var bra men det kändes inte som dom var så pigga eller i högform ändå? Nine inch nails struntade jag i eftersom det ösregnade så dom var väl inte jätteviktiga för en då. Flogging Molly var ganska klämkäcka och trevliga ändå. Slayer var som vanligt sevärda men inte fick dom en att headbanga. Slipknot har jag för mig att jag såg från öltältet men kommer inte ihåg något särskilt från den konserten.
    Sator kändes tryggt och trevligt som när man hittat ett 20 år gammalt blandband och lyssnar igenom det för att minnas svunna tider.

    The Donnas var en gång rätt pigg Ramonesinfluerad pop men det här lät som gubbrock. The kristet utseende var som vanligt medioker och pubertal hårdrocksbuskis. Helmet var okej men långt ifrån lika bra som dom en gång var ungefär som Prong var i samma lokal två år innan. The mars volta hade jag tyvärr inte lyssnat in mig på innan så deras låtar gick mest över huvudet på en. Turbonegro som blivit festivalens nästa husband levererade vad dom brukade göra.

    SvaraRadera
  2. Det verkar som om Logh blev min absolut sista Hultsfredsspelning.

    SvaraRadera