1998-12-19 Entombed / Meshuggah / F.K.Ü på Grand, Uppsala

Nu var det dax för metal-gala på ungdomsgården Grand. F.K.Ü var från Uppsala och lirade klämmig metal och om någon undrar vad namnet betyder så står det för Freddy Krügers Underwear. Meshuggah stod för kvällens bästa spelning och spelade en cover Uppsalabandet Whimzy och deras låt Shark Attack. Entombed var helt ok även om jag inte är något större fan av deras sångare Petrov.

1998-11-28 Kapoor, på Fellini, Uppsala

Bandet hette tidigare Karma Kain och spelade tung grungerock men hade med namnbytet börjat spela lite mer progressiv rock.

1998-10-21 Spitfire, på Fredmans, Uppsala

Spitfire var från Ryssland och spelade ska-rock. Underhållande men lite torftigt. De var väldigt publikfriande och spelade Abba-covers. Dåligt med publik även på denna spelning.

1998-10-16 Vomitory, Fellini, Uppsala

Karlstadsbandet Vomitory spelade Death Metal och som regel är de flesta Death Metalband oftast roligare att lyssna på när man får tillfälle att studera hur de spelar. Bra spelning men lite folk.

1998-10-09 The Who Sell Out på Fredmans, Uppsala
1998-10-09 The Kristet Utseende på Fellini, Uppsala

Den här kvällen lyckades jag se två band på två ställen. Först lirade Girre och co i The Who Sell out på Fredmans. Sedan lyckades vi hamna på Fellini där The Kristet Utseende spelade. Man kan ju undra varför? Det var en av de sämsta konserter jag har sett, åtminstone den sämsta i Uppsala iallafall.

1998-10-03 Rockfesten, Missionskyrkan, Uppsala

På Missionskyrkan hade man i flera år anordnat en ganska så Rockfest med åtminstone ett par bra band varje år. 1998 var första gången jag hade möjlighet att gå och det var först och främst för att se Fireside och Breach. Bandet Incubator bestod av ett gäng grabbar som var högst 13 år. De härmade några rockriff och poserade ganska så bra. Mat Åt Far var Uppsalas största hiphop-band och var också det band som hade störst publik. Forcefeed var också lokala förmågor och spelade Faith No More-influerad metal. Breach hade bara en gitarrist av någon anledning men de lät nästan lika bra för det. Fireside hade släppt samlingen Hello Kids (vilket var en passande titel med tanke på kvällens publik) och låten Beatiful Island, Ugly Natives från den var kvällens höjdpunkt. Mycket vackert. Tyvärr var det inte så mycket folk när de spelade, antar att Bolibompa hade börjat.

1998-09-23 The Bear Quartet på Kalmar Nation, Uppsala

Sista gången jag såg BQ på Kalmar. Det hade utökat bandet med Björn Olsson och folk från Blissful. Personality Crisis är kanske inte min favoritBQ-skiva men jag gillar Mom And Dad vars refräng är direkt stulen från Cocteau Twins låt Evangeline.

1998-09-19 Able på Max och Marie, Uppsala

Det är lite skrämmande men jag tror faktiskt att det här var sista gången jag var ute på Kulturnatten (undrar om det säger mer om Kulturnatten än om mig). Först var jag på den famösa Ecce Homo-visningen i domkyrkan sedan slank jag ner på den kortlivade vegorestaurangen Max och Marie och tittade på mitt gamla band Able. Det var en finstämd spelning ett band som mer och mer rörde sig åt country och folkhållet.

1998-09-11 Yvonne på Fredmans, Uppsala

Yvonne hade bytt ut några medlemmar och folk från Singer och Naked. Kanske var det en bidragande faktor till deras mera rockiga sound, vad vet jag. Det kändes lite som Kalmar Nations-revival på Fredmans.

1998-08-10/11 Vattenfestivalen, Stockholm



10/8: Det var kul att äntligen få se PJ Harvey, men det var inte enbart kul att se PJ Harvey. Hon hade släppt sin dittils svagaste platta och verkade vara inne i en svår period. Det funkade inte perfekt i solljuset vid Riddarfjärden. Men ibland hettade det till. Om Supernaturals brydde jag mig icke. Portisheads spelning är en av de bästa jag någonsin sett. Det scenljuset var otroligt snyggt och passade bra till musiken som lät som ett oroväckande soundtrack till en oroväckande film. Låten Over är lika tung som en zeppelinare av bly.

11/8: Den här kvällen hade ett rockigare tema. The Posies gjorde en hyffsad spelning men de kändes lite små i förhållande till scenen. Backyard Babies spelade rövrock till alla glada rövrockares stora lycka. Sonic Youth får väl betraktas som ett av sjuttiotalisternas stora kultband. De gjorde en inte alltför publifriande spelning där det mesta av låtlistan var hämtat från senaste skivan A Thousand Leaves. Bra men lite tråkigt.

1.Anagrama
2.Sunday
3.Female Mechanic Now on Duty
4.Karen Koltrane
5.French Tickler
6.Wildflower Soul Hoarfrost
7.The Ineffable Me
8.Shadow of a Doubt
9.Death Valley 69

Affischer!

Har fått tillåtelse att använda några bilder på affischer från http://www.sweconpos.com/hem.htm.
Ett stort tack till Thomas Jonsson.

Kolla in http://mrzaineskonsertarkiv.blogspot.com/2009/01/1987-06-06-u2-pretenders-big-audio.html

http://mrzaineskonsertarkiv.blogspot.com/2009/01/1989-01-14-cassandra-complex-p.html

http://mrzaineskonsertarkiv.blogspot.com/2009/03/1997-11-25-helmet-pa-electric-garden.html

och

http://mrzaineskonsertarkiv.blogspot.com/2009/03/1998-05-26-soulfly-limp-bizkit-cold-pa.html

1998-06-11/12/13 Hultsfredsfestivalen

Torsdag: Hela festivalens bästa spelning klarades av redan på torsdag kväll kl.19. 16 Horsepower drog på rejält och var betydligt rockigare och ösigare än på Studion året innan. Makalöst bra. NOFX var inte minnesvärda direkt, likaså tyska synthbandet And One och Dead Moon. De senare hade en gimmick som måste vara en av de tråkigare. De hade ett levande ljus på scen. Sug på den! Norska Gluecifer var rätt så bra på Stora Dans. Misfits kan dock vara bland det sämsta som jag någonsin har sett. Tyvärr var Luna också en ganska stor besvikelse. Träigt och sömnigt.

Fredag: Nytt personligt rekord! På fredagen var Misery Loves Co från Uppsala det enda band jag såg.

Lördag: Av förklarliga skäl så var lördagen ganska seg. Kollade lite på Paradise Lost som var halv-ok. Likadant med Euroboys från Norge. Black Sabbath var betydligt bättre än väntat och det var riktigt roligt att höra gamla hits från tiden då jag föddes. Grand Tone Music funkade inte vid den tiden på dygnet, inte utan en rejäl fåtölj och en termos kaffe iallafall. Avslutningsvis så tittade på Brick på Stora Dans, och de var bra som så många gånger förr.

1998-05-26 Soulfly / Limp Bizkit / Cold på Nova, Stockholm

Foto från http://www.sweconpos.com/hem.htm

Det är är nog enda gången jag har varit på en renodlad Metalkonsert, ok det var inte precis Iron Maiden på Stadion och man kunde säkert gå på den här konserten även om man hade fobi för nitar och läder. Cold var ett hyffsat Grungemetalband som dock hade en kort karriär. Ok spelning. Limp Bizkit hade blivit ganska omtalade i hårdrockskretsar och det både i positiva och negativa ordalag. Spelningen var extremt schizofren och de verkade inte riktigt veta vilket ben de skulle stå på och de spelade flera covers på allt från Ministry till Slayer, blandat med rap och metal. Lite underhållande men tramsigt. Soulfly hade ju Max Cavalera i sin line-up och efter sin tid i Sepultura så hade han redan en stadig publik. De spelade sambathrash och en och annan Sepulturalåt dök upp på slutet. Allt till publikens jubel.

1998-05-02 Ward J Little på Kalmar Nation, Uppsala

Fotograf: Sara Reis

Återbesök av Umeås Emil Ödling. Finstämt och trevligt.

1998-05-22 The Pusjkins / Backfish på Kalmar Nation, Uppsala

Ok spelning med två ok band.

Fotograf: Sara Reis

1998-03-25 Unsane / Haystack / Sewergrooves på Studion, Stockholm

Unsane är antagligen tidernas hårdaste band och det beror på sättet de var hårda på. De hade/har ett konceptliknande förhållningssätt till sin musik med det heliga Riffet som gud. Och herregud vilka riff sedan! Sedan finns det heller ingen som kan skrika som Chris Spencer. Deras spelning på studion är antagligen en av de bästa konserter jag har sett i den genren.
Haystack med Entombeds Ulf Cederlund på gitarr var lite som ett Unsane-tributeband fast på ett positivt sätt. Gjorde två bra skivor men live höll de inte riktigt måttet.

1998-02-13 Bunboy / Durango 95 på Kalmar Nation, Uppsala

Bunboy hade nyligen spelat in en demo och spelade med ett band från Köping (tror jag). Jag har inget som helst minne av den här spelningen, bara efterfesten.

1998-01-30 Brick / Quagmire på Grand, Uppsala

Bricks senaste skiva producerades av Bob Weston i Shellac och deras sound hade gått från debutens skrammel till ett mer återhållet uttryck. Det var runt 10 betalande gäster den här kvällen men Brick försökte rocks så hårt de kunde ändå. Fast det blev en skämt om uppslutningen i deras mellansnack. Quagmire var från Uppsala och rörde sig i samma musikaliska terränger och de fick iallafall mig att tänka på Amphetamine Reptile Records i allmänhet och Guzzard i synnerhet. Det rasade en snöstorm i Uppsala den kvällen och natten och antagligen var det det som gjorde att det kom så lite folk, eller?

1998-01-15 Sideshow Bob på Kalmar Nation, Uppsala

Sångare i Sideshow Bob var Gustav Kjellvander som var lillebror till Christian Kjellvander i Loosegoats. Sideshow Bob var också lite skrammliga men jag har tyvärr inga som helst minnen från den här spelningen.

1997-11-29 Cobolt på Kalmar Nation, Uppsala

Cobolt var Sveriges svar på Codeine eller Low och spelade väldigt långsam och sävlig musik. Det kallades för Slowcore och var en sorts alternativrock. Cobolt hade gjort en egen version av Eurythmics´ Here Comes The Rain Again. Har för mig att det var ett band till men minns inte det.

1997-11-25 Helmet på Electric Garden, Stockholm

Foto från http://www.sweconpos.com/hem.htm

Hård afton med hårt band. Inte så mycket headbangande kanske, men desto mer moget knäböjande. Hade det här varit 1991 så hade jag säkerligen stage-divat, men den tiden var förbi.

1997-11-19 16 Horsepower på Studion, Stockholm

Det här var ett av mina absoluta favoritband i slutet av 90-talet och gisses vad jag såg fram emot den här spelningen. Det var nästan så bra som jag hade hoppats på. Smolket i bägaren var att sångaren spelade några låtar själv med mandolin och eller dragspel (minns ej vilket) i mitten av spelningen. Tycker att ett sådant förfarande kan ha en negativ effekt på stämningen. Hade han gjort det i början av konserten och sedan låtit de andra medlemmarna kliva på och sätta igång öset så hade det varit ännu bättre.

01. I Seen What I Saw

02. For Heaven's Sake

03. Harm's Way

04. Low Estate

05. Sac Of Religion

06. Haw

07. Black Lung

08. The Denver Grab

09. Coal Black Horses

10. Golden Rope

11. Hang My Teeth On Your Door

12. Pure Clob Road

13. My Narrow Mind

14. Shallow Grave

1997-11-16 Ward J Little på Kalmar Nation, Uppsala

Ward J Little hette egentligen Emil Ödling och hade tidigare varit frontfigur i legendariska Blithe. Under sitt nya namn så gjorde han akustisk singer-songwritermusik. Helt ok.

1997-11-02 Roland Cedermark på Fyrishov, Uppsala

Det var hantverksmässa på Fyrishov och vad passade bättre än Dragspelsguden nummer 1, Roland Cedermark. Hans karismatiska peruk och flinka fingrar kunde trollbinda ett stort antal 60-plussare. Själv var jag naturligtvis i trance.

1997-10-10 King Here After på Värmlands Nation, Uppsala

Det här var en spelning med KHA som minns lite mer av. Det kan bero på att de bara spelade en gång på Värmlands, så jag kan inte förväxla den med en annan. Dessutom var jag deras ljudtekniker för kvällen, så ljudet var extra bra. Flera av låtarna var nya det här var enda gången vi fick höra dem.

1.Dyslexia
2.Rolemodel
3.For all equals
4.Contained
5.The tower
6.Beach banquet
7.The astronaut´s lullaby
8.The iceberg song
9.Inside out
10.Clones
11.Kick out the jams

1997-09-17 Papa Fritas / Halibut på Kalmar Nation, Uppsala

Tyvärr kan jag inte svara på vilket band Halibut var. Tror att det var några medlemmar på Kalmar Nation i det bandet, frågan är bara vilka? Tyvärr kan heller inte säga att jag tyckte att Papa Fritas var så värst bra heller.

1997-09-03 Fireside / J Church på Kalmar Nation, Uppsala

Fireside hade äntligen följ upp sin genombrottsskiva Do Not Tailgate och Uomini D'Onore som den nya skivan hette är i mitt tycke deras bästa. Spelningen var också väldigt bra. Det amerikanske förbandet J Church var också helt ok.

Fotograf: Sara Reis

1997-08-28 Komeda på Kalmar Nation, Uppsala

Det där bilreklambandet som slog igenom här om året var inte först med att slå igenom via TV-reklam. Komeda blev hyperpoppis tack vare Robert Gustafssons reklam för "lättöl". Skillnaden mellan dessa båda band var att Komeda hade en musikkarriär innan (och efter) genomslaget. Och 1996-97 var de som allra bäst.

1997-08-13 Dinosaur Jr på Vattenfestivalen, Stockholm

Den här spelningen var på all sätt och vis väsensskild från spelningen på Melody 1991. Detta var en arena-spelning med långa gitarrsolon och gitarrljudet var överdimensionerad som för att dölja att att kontakten mellan bandet och publiken var obefintlig. Fast det var egentligen inte speciellt dåligt men vissa band gör sig inte på stor scen.

1997-06-12/13/14 Hultsfredsfestivalen

Torsdag: Hade tänkt inleda festivalen med att se Loosegoats i Teaterladan men den var så fullpackad så vi gav upp och lyssnade utanför en liten stund. Första konserten blev istället Son Volt som var ganska ok men lite tråkiga. Tittade lite på Wu-Tang Clan. Komeda däremot var hemskt roliga. Tokroliga scenkläder och Dr.Kosmos på synthar. Sedan så bjöd Rammstein på skrattfest på Pampas-scenen. Roligast var det när sångaren lyckades tända eld på scenen med sin eldkastare. Musiken däremot var inte mycket att hänga i julgranen. Sist så var Voodoo Glow Skulls ganska så småtrevliga.

Fredag: Breach inledde fredagen i Teaterladan med att släppa loss det maffiga gitarrsoundet från nya skivan It´s Me God. New Bomb Turks kändes lite fisiga efter Breach men gamle Union Carbide-gitarristen Caganis stod och mös i solskenet när amerikanarna hyllade sina svenska idoler. Helmet med en ledigt klädd Page Hamilton i spetsen bjöd på en fin kvällsshow på Pampas. Vilken hitkavalkad! In The Meantime, Unsung m.m. Sedan kändes det helt onödigt att se något mer band den dagen.

Lördag: Tittade lite Candysuck som inte var något vidare. Okända The Bobby Ewing Family var desto bättre. Samiam spelade trallvänlig gitarrrock och var riktigt bra. Nick Cave & The Bad Seeds spelade på stora scenen men jag såg bara en halvtimme ungefär eftersom Handsome uppträde i Teaterladan. Hann ändå höra en bra version av Stranger Than Kindness. Handsome bestod bl.a. av en före detta Helmet-gitarrist och en före detta Quicksand-gitarrist och soundet var därefter. Mycket bra. Efter det så var jag svettig och glad men Red House Painters tog ner mig på jorden igen. Otroligt icke-publikfirande och introvert men också fantastiskt bra. Cardigans-gitarrist gästade på scenen.

Fotograf: Sara Reis

1997-05-31 Club Pimiento på Fredmans, Uppsala

Ett gäng Uppsala-band gick tillsammans och genomförde en konsert på Fredmans. Fanscene spelade istället för Picabo. De flesta banden hade man sett ett antal gånger men Miki och Sparkler hade jag inte sett förrut. Miki var en skrammlig trio medans Sparkler (som hade en medlem gemensamt med Miki) lät lite Radiohead-influerade. Vi hade en skum ljudtekniker som efter spelning gnällde på både det ena och det andra men under soundcheck och spelning inte sa ett knyst. Konstruktivt. Vi i Bunboy spelade som vanligt för högt.

1997-05-24 Musikfestival på Kalmar Nation, Uppsala

Uppträdde gjorde Loosegoats, Able, Fanscene, och Robot. De sistnämnda hade en radiohit som hette Gross och lät lite som Gyllene Tider. Anledningen till detta var att de hade orgel som melodi-instrument precis som GT. Annars påminde de lite om Naked.
Det var första gången jag såg Able sedan jag slutade och det kändes givetvis ganska underligt. De hade de gått vidare musikaliskt och skaffat en annat sound med mindre distpedaler och hade många nya låtar som jag inte hade hört. Det hade kännts betydligt skummare om de hade skaffat en ny gitarrist. Fanscene lät som de brukade, dvs bra. Kolla in Johans schyssta kostym på bilden nedan, matchar Rickenbackern finfint.
Loosegoats agerade huvudband, de hade precis ett år tidigare spelat på en musikfestival, då tillsammans med bob hund. Deras debut For Sale By Owner hade eventuellt kommit ut innan spelningen och de rockade på ganska fint.

Fotograf till alla bilder: Sara Reis

1997-05-09 The Bear Quartet på Kalmar Nation, Uppsala

Återigen så var det lite folk på ett tidigare säkert kort. Tecken i tiden. BQ hade släppt skivan Moby Dick och gitarristen Jari var av allt att döma inne i svår Television-period för varje låt innehöll ett gitarrsolo som det lät Tom Verlaine om. Det fanns även en häcklare i publiken vilket inte är så vanligt på rockkonserter

1997-04-25 Starmarket / Brazzaville på Kalmar Nation, Uppsala




Det var ett genidrag att återförena dessa två band som i höstas hade delat scen på Musikfestivalen. De var väldigt olika musikaliskt men hade samma förmåga att förmedla energi till publiken. Kvällens höjdpunkt var när Starmarket inledde med en mycket stark version av Safe Bayou från nya skivan Sunday's Worst Enemy och den satte standarden för resten av spelningen. Jag får fortfarande gåshud när jag hör den låten och minns spelningen.

Fotograf: Sara Reis (bandbilder)

1997-04-04 Dipper / The Mopeds / Three Blind Mice på Kalmar Nation, Uppsala

Fotograf: Sara Reis (bilden är från 19/2)

Skivbolaget Tambourine hade skickat ut tre band på en paketturné. Three Blind Mice var inte så värst spännande, kommer inte ens ihåg hur de lät. The Mopeds var bra men kvällens roligaste spelning stod Dipper för. De hade lyft sig rejält sedan jag såg dem på Hultsfred 96 och även om sångaren lyckades demolera scenen en aning så var deras spelning en positiv kick.

1997-03-15 Bunboy på Västgöta Nation, Uppsala

Efter spelningen med Archers Of Loaf så var spelningen på Västgöta ett riktigt antiklimax. Det var någon slags gasque och vi spelade på släppet. Det var högst 10 pers som tittade på oss och alla dessa var kompisar till oss. Ljud och ljus var bedrövligt och jag tror att vi var rätt så kassa.

1997-03-11 Honey Is Cool / Monostar på Kalmar Nation, Uppsala

Fotograf: Sara Reis

Våren 1997 hade publiken antingen blivit bortskämd med för många bra konserter eller så började intresset röra sig åt ett annat håll. Motown- och Stax-disco var tydligen det hetaste som fanns. Iallafall så var det inte så värst mycket folk på Kalmar Nation denna kväll, vilket var synd för det bjöds på två bra konserter. Honey Is Cool spelade en The Soundtrack Of Our Lives-cover och deras trummis Håkan Hellström bjöd på sambainspirerat trumsolo.

1997-03-01 Atomic Swing på Sten Sture, Uppsala

Sveriges svar på Franz Ferdinand (eller tvärtom) skulle spela in en live-video på Sten Sture och eftersom jag hade kompisar på besök som inte var studenter så fick det bli ett besök på Sten Sture. Ingen av oss gillade Atomic Swing så vi höll oss i baren men tyvärr så fick vi höra eländet ändå.

1997-02-19 Eggstone / The Mopeds på Kalmar Nation, Uppsala

Den här kvällen gick Saras stora dröm i uppfyllelse. Ett större Eggstonefans gick icke att finna och få boka dem själv var förstås stort. Dessutom var Eggstone ovanligt bra denna kväll och stämningen var oerhört gemytlig. The Mopeds var inte så dumma de heller och lät som en bra mix av XTC och bob hund.

Fotograf: Sara Reis

1997-02-11 Archers Of Loaf / Bunboy på Kalmar Nation, Uppsala

Hjältarna från Chapel Hill var pigga på att återvända till Uppsala. I sann insider-anda så bokade jag in mitt eget band Bunboy som förband. Det var min andra spelning med dem sedan jag slutat i Able och den gick betydligt bättre än den i Västervik.

Förra gången Archers spelade var det en fantastik spelning men också en ganska så stökig. Den här gången hade vi fixat kravallstaket och hyrt in PA och bandet slapp sova på mitt studentrum. Lustigt nog så kändes den här spelning lite i tamaste laget, och kanske berodde det på alla säkerhetsarrangemang men det kan också bero på att de nyare låtarna var lite lugnare.

Fotograf: Sara Reis

1997-02-09 Chavez / Railroad Jerks på Tantolunden, Stockholm

Chavez var verkligen ett av 90-talets bästa band och de levde verkligen upp till förväntningarna på scen. Trummisen lyckades med extravagant trummspel utan att försöka showa och visa sig på styva linan. Bassisten var inlånad för turnén men det märktes inte på något sätt. Resten av bandet var givetvis också på topp även om det kändes lite underligt att sångaren Matt Sweeney såg ut som en blandning av min far och Jonas Gardell.
Förbandet Railroad Jerks var också från USA och var helt ok men deras bluesrock som lät som en föraning om hur The White Stripes skulle låta några år senare kändes lite malplacerad.

1997-01-17 Showcase på Kalmar Nation, Uppsala

Skivbolaget Harry Lime Rec. som gav ut Ables och Leslies debutskivor 1996 hade samlat ihop tre band som skulle vara med på en samlingsskiva och spelade tillsammans denna kväll på Kalmar. Bandet var Doolittle, Sense Of Reasons och The Wellmeant. Endast de sistnämnda klarade sig undan med hedern i behåll. The Wellmeants hade sedan de senast spelade på Kalmar Nation utvecklats musikaliskt mot ett mer keyboardbaserat sound och hade också utökat bandet med en sångerska. Lät lite som Stereolab.

1996-12-26 Bunboy, 2271 m.m. på Oasen, Västervik

Det var hemvändarkväll på Annandag Jul i Västervik och jag skulle debutera som gitarrist i Bunboy (övriga medlemmar var från Västervik). Det är vanskligt att prata minnen när det gäller denna kväll med tanke på hur mycket glögg som konsumerades. Dessutom så har jag blivit överbevisad om ett händelseförlopp med en videoinspelning som bevismaterial. Under spelningens gång så tryckte jag av Håkans distpedal hela tiden för att han rundade hela tiden, fast det i själva verket var jag som rundade. Vi spelade så högt att lysrören ramlade ner från taket och på videoinspelningen syns tydligt att nästa alla i publiken höll för öronen.
Men det var en kul fest.

1996-12-13 The Standards på Kalmar Nation, Uppsala

Passande namn på lite profillöst band som ändå drog folk på grund av att trummisen var TV-kändis. Jonas hade provspelat med mitt band Able (hade spelat med Johan och Lotta några år tidigare) och skulle ha fortsatt om inte The Standards hade fått skivkontrakt, vilket de fick samma kväll som provspelningen.

1996-12-06 Monster på Kalmar Nation, Uppsala

Monster var etablerade nu och drog mycket folk som gärna rörde på fötterna till musik. Två detaljer minns jag extra bra. Dels organsistens orgel som stod på scenkanten med ett par öl på som mirakulöst nog inte spilldes ut över instrumentet och dels att de spelade Girls Just Wanna Have Fun som extranummer.

1996-11-29 Brick / Him Kerosene på Kalmar Nation, Uppsala

Det här var en riktig höjdarkväll. Him Kerosene hade betydligt bättre ljud den här gången och harmonierna i deras gitarrmangel framträdde i all sin härlighet. Brick hade skivdebuterat med Suomi och spelningen var inspirerad och hård och de framstod alltmer som räddarna i nöden vad gäller hård alternativrock i Sverige. Synd bara att de själva hade tröttnat på låten Gray Day, för den fick vi inte höra.

1996-11-23 Sebadoh / Loosegoats på Studion, Stockholm

USA´s Lo-fi-kungar, vid sidan om Pavement, Sebadoh hade ryktet om sig att vara extremt ojämna live. Jag hade sett en konsert på MTV där de sög rejält. På Studion lyckades de dock med en halvdan spelning som kan betecknas som ok. De var inte direkt dåliga men roligare konserter har jag nog sett. Enda gången som de själva såg ut att ha roligt var när de spelade punkcovers. Ett par sådana hann de med på slutet. Men det är lite tråkigt när bandet verkar lättade över att få lämna scenen. Sveriges Lo-fi-kungar Loosegoats var helt ok även om ljudet var i muffligaste laget.

1996-11-16 Duel på Kalmar Nation, Uppsala

Ett band med rötterna i Fagersta (har jag för mig) och de var tämligen influerade av Swervedriver och gitarrmattorna låg som en tät dimma i puben.

1996-11-15 Dr Kosmos & Starlightorkestern på Kalmar Nation, Uppsala

Doktorn hade nyligen släppt en soloskiva vid Cocktail. Så det blev både låtar med hela bandet plus några låtar som framfördes solo.

1996-11-01 Cloudberry Jam på Kalmar Nation, Uppsala

Sara bokade sin vana trogen in Cloudberry Jam igen och Linköpings trevligaste band var numera superstjärnor i Japan och flög till Uppsala i privatjet. Nej, framgångarna hade inte stigit dem åt huvudet.

Fotograf: Sara Reis

1996-10-30 The Soundtrack Of Our Lives på Sten Sture, Uppsala

Göteborgsbandet hade slagit igenom rejält med första EP´n och nu skulle första fullängdaren släppas och turnépremiären förlades i Uppsala. Det var snack om att den skulle genomföras på Kalmar Nation men vi får vara glada att så inte blev fallet. Flera busslaster med kändisar kördes till Uppsala för att känslan skulle bli den rätta. Jag stod mellan Måns Ivarsson och Thåström på konserten. Ljudet var riktigt burkigt och det förstörde spelningen rätt mycket. Sen verkade inte Ebbot vara på hugget heller denna kväll.

1996-10-26 Leslies på Kalmar Nation, Uppsala

Skånepop, minns inte mycket av den här spelningen.

1996-10-25 Popundret / Picabo på Kalmar Nation, Uppsala

Popundret hade ett ganska passande namn för det var ett av de mer poppigare banden från Skellefteå sedan The Wannadies. Sångaren i A Shrine spelade gitarr i detta band.

1996-10-18 Able´s Releasefest på Värmlands Nation, Uppsala

En himla kul kväll med massor av vänner och bekanta. Vi spelade direkt på golvet i salen och det var väl en av de mest tacksamma spelningar jag har varit med om.

Sammtidigt var det här min sista spelning med bandet eftersom jag hoppade några månader senare för att spela med Bunboy.

1996-10-17 Monostar / Able på Sten Sture, Uppsala

Det här var en ganska strulig spelning vill jag minnas. Able skulle snart ha releaseparty och tiden räckte inte till för allt som skulle fixas. Tror knappt att någon visste att spelningen skulle äga rum för det kom knappt något folk.

1996-10-12 Theu Nooners på Kalmar Nation, Uppsala

Legendariska The Nooners hade släppt ett antal demos med den mest egensinniga musik som sett dagens ljus i Sverige. Deras senaste demo Play Bellman var verkligen inget undantag, Sensei och Porro Tradicional är lätt de mest skruvade indiehittar som producerats. Till Uppsala hade kommit utan gitarrist nummer 2 så en bandspelare fick ersätta honom. Jag vet inte hur de fick det att fungera men bra lät det.

1996-10-11 Fivel på Kalmar Nation, Uppsala

Fivel hade precis släppt sin debut på Umeå-bolaget NONS Records.

1996-10-14 King Here After på Kalmar Nation, Uppsala

KHA sista spelning på Kalmar.

1.Beautiful people
2.Doggy
3.Inside out
4.Lighthouse keeping song
5.Tracker
6.The astronaut´s lullaby
7.Madonna
8.Lack of inspiration
9.Raincoat
10.Sherlock Holmes
11.Wooden home
12.Prometheus unleached
13.Pigs in space
14.Whip it
15.Accesion of a new monarch
16.Kick out the jams

1996-09-29 Musikfestival på Kalmar Nation, Uppsala

Fotograf: Sara Reis

Den här festivalen känns som den mest avspända av alla festivaler vi ordnade. Det beror nog mest att banden hade spelat tidigare så jag behövde inte oroa mig för hur vi skulle kunna samarbeta under kvällen. Shelley och Bunboy hade medlemmar som var aktiva på nationen och kunde räkna sig som hemmaspelare denna kväll. Shelley spelade pop som lät väldigt engelsk medans Bunboys alternativrock lät väldigt amerikansk. Erik som sjöng i Bunboy lyckade röra upp lite känslor genom att i mellansnacket förklara sångtexterna som handlade om hans kompisars minst sympatiska sidor. Shredhead hade genomgått en mindre förändring (inbillade jag mig) sedan förra besöket. Lite mindre funkrock och mer tekniskt gitarrspel. Spelade en del låtar som sedan aldrig gavs ut på skiva. Synd. Brazzaville gjorde sedan som vanligt, visade var skåpet skulle stå. Starmarket avslutade kvällen. Halva bandet hade värmt upp med att spela med Shredhead som de också var medlemmar i.

1996-09-17 Barkmarket på Kalmar Nation, Uppsala

Det var alltid extra kul när man lyckades få ett utländskt favoritband till Kalmar Nation. Samtidigt var det en nervpärs, hur skulle de tycka om att spela hos oss med vårat sketna PA och skulle bandet dra något folk osv. Det första spörsmålet blev mer och mer ett problem för oss eftersom vi lyckades få större och större band, som hade större krav samtidigt som styrelsen tyckte att ett fungerande PA var en onödig utgift. Under hösten uppstod en del kontroverser pga detta. Vi behövde som tur var inte oroa oss alltför mycket om att det skulle komma folk för det gjorde det oftast även om konkurrensen ökade hela tiden.

Sångaren Dave Sardy som var en etablerad musikproducent (http://en.wikipedia.org/wiki/Dave_Sardy) och hade således stora kunskaper och stora krav. Efter att ha inspekterat våran utrustning så försvann han 10 minuter utan förklaring. Enligt ljudteknikern så var det hans sätt att hantera dåligt humör, och det var jag mycket tacksam för. Dessutom så verkade han använda ironi och/eller humor för att kanalisera osäkerhet och besvikelse för jag tror inte han sa något på hela kvällen innan spelningen som gick att tolka bokstavligt. Konserten var sedan kalasbra och inte bara för att jag hade fått vara med och skriva låtlistan.

1996-09-13 Mindjive / Tractor på Kalmar Nation, Uppsala

Mindjive var ett Värmlandsband som spelade svängig rock som lät inspirerad av band som Beastie Boys, Red Hot Chili Peppers och Cypress Hill. Konserten var mycket tung och högljudd.

Förbandet var också från samma landskap och medlemmarna var mycket unga, man skulle kunna tro att Mindjive hade plockat med sig sina småsyskon på turné. När jag lyssnar på deras EP idag så påminner de lite om The Concretes, men det visste jag inte då.

1996-09-11 Supermodel / Belch på Kalmar Nation, Uppsala

Supermodel var ett nytt engelskt band som tillhörde kategorin boogiepop. Andra band i den genren var Teenage Fanclub, Whiteout och Superstar. Supermodel var på intet sätt banbrytande men de var ett hyggligt band och de presterade en hygglig konsert. Förbandet (se bilden) hette Belch och var från Uppsala. De spelade alt.rock med en touch av PJ Harvey och det berodde mest på sångerskans röst.

Fotograf: Sara Reis

1996-09-07 Bobsleigh på Kalmar Nation, Uppsala

Bobsleigh gjorde också sin sista spelning på Kalmar efter att ha återkommit på regelbunden basis sedan 1993. Delar av bandet är idag aktiva i Korea Campfire.

Det blev en lång natt, jag och bl.a. bandet satt uppe resten av natten och tittade på World Cup-hockey mellan Tre Kronor och Kanada. Kanada avgjorde maratonmatchen i slutet av andra förlängningsperioden och då hade solen varit uppe ett tag.