lördag 10 januari 2009

1990-06-28-30 / 07-01 Roskildefestivalen


Fredagen var inte en av de mest minnesvärda dagarna men det fanns några bra band att kolla in. Till att börja med så valde jag Philip Boa & The Voodooclub istället för Soundgarden. Tyskarna spelad någon slags poprock som kanske inte var så märkvärdig men det fanns ofta ett par bra låtar på varje skiva. De var även ett hyggligt liveband men jag hade hellre sett dem på någon liten scen istället för på Oranga Scenen. Sedan var man ju tvungen att kolla in The Cramps som kunde vara bra ibland men som tyvärr också kunde vara både enformiga och ojämna. Sen bar det iväg ut på campingen för lite partaj. När Bob Dylan böjade spela på stora scenen drog vi oss in på festivalområdet för att kolla in legendaren. Han är ju känd för att vara lite knepig men spelningen var ganska rak och hitbetonad för att vara honom.

1.Absolutely Sweet Marie
2.Ballad Of A Thin Man
3.Stuck Inside Of Mobile With The Memphis Blues Again
4.Queen Jane Approximately
5.Masters Of War
6.Gotta Serve Somebody
7.It's Alright, Ma (I'm Only Bleeding) (acoustic)
8.It's All Over Now, Baby Blue (acoustic)
9.One Too Many Mornings (acoustic)
10.Don't Think Twice, It's All Right (acoustic)
11.Mr. Tambourine Man (acoustic)
12.Leopard-Skin Pill-Box Hat
13.Political World
14.Shooting Star
15.All Along The Watchtower
16.I Shall Be R Released
17.Like A Rolling Stone
18.Blowin' In The Wind (acoustic)
19.Highway 61 Revisited

Sen kollade jag in The The som var så tråkiga så att jag vart tvungen att gå och lägga mig. Att jag på detta sätt lyckades missa Galaxie 500 grämer mig fortfarande.

Lördag: Tidigt i ottan (12:30) spelade They Might Be Giants på lilla blå scenen som trots tidpunkten var fullpackad med folk. De var väldigt underhållande. Lyckades sedan se extranummrena med Faith No More som spelade War Pigs av Black Sabbath och slog sönder sina instrument. Ian McCulloch gjorde sedan en ganska bra spelning som innehöll både lite eget, lite Bunnymenlåtar och några covers (Walk On The Wild Side, Ceremony). Lite halvsegt men helt ok. Dagens absoluta höjdpunkt stod Nick Cave & The Bad Seeds för på Gröna Scenen. Nick Cave var i högform och spelade sina bästa låtar med stor inlevelse och t.o.m. ljudet var perfekt. Vad mer kan man begära.

1.The Mercy Seat
2.The Witness Song
3.I'm Gonna Kill That Woman
4.The Weeping Song
5.Deanna
6.The Carny
7.The Ship Song
8.The Good Son
9.City Of Refuge
10.From Her To Eternity
11.The Carnival Is Over
12.Black Betty
13.Cindy, Cindy

När spelningen var över förflyttade sig hela publiken gemensamt över till Oranga Scenen där The Cure skulle spela. Jag hade så sakta börjat tröttna på dem men de var väldigt bra även denna gång så jag ryktes väl med av stämningen


1.shake dog shake
2.a strange day
3.a night like this
4.catch
5.pictures of you
6.fascination street
7.lullaby
8.dressing up
9.the same deep water as you
10.lament
11.just like heaven
12.the walk
13.primary
14.inbetween days
15.a forest
16.disintegration
Encore 1:

17.close to me
18.let's go to bed
19.why can't i be you
20.never enough

Söndag: Denna dag präglades av att jag missade The Hummingbirds pga tidigarelagd spelning och Ride pga obeveklig busschaufför. Såg Goodbye Mr.MacKenzie och Green On Red som var ok men som jag inte minns så mycket av.

3 kommentarer:

  1. Jag har svårt att komma ihåg vad jag såg så jag nämner bara dom band jag är säker på att jag kollade på. Både Soundgarden och The cramps har jag många skivor med som jag gillar men tyckte då att både banden var enformiga efter ett antal låtar. När det gäller The cramps så imponerade det inte på mig att sångaren var smått tokig på scen när det ändå aldrig slog gnistor om dom.
    Bob Dylan var hyllad som gud av så många att jag gärna avfärdade det som gubbrock, obstinat som man då var. Jag har lärt mig att uppskatta honom senare som jag även gjort med The the som jag inte minns om jag kollade på här.

    They might be giants såg jag i solskenet på lördagseftermiddagen och det var förbannat trivsamt! Faith no more gillade ens kompisar för smak av hårdrock och jag tyckte att det var bra men lärde mig gilla dom mer om några år. Sen såg jag Urban dance squad som var både hip hop och ösig rock och det var bra.

    SvaraRadera
  2. Nick Cave var verkligen fantastisk. Minns att åtminstone delar av spelningen filmades eftersom en kamera åkte omkring på en kran ovanför publiken. Den inspelningen skulle jag gärna se. Dylan minns jag som mest ok även om det tände till i några låtar.

    SvaraRadera
  3. Tack för en bra blogg. Har precis hittat den, många konserter som jag själv varit på. Roskilde 1990 var mitt första besök på festivalen och det var helt fantastiskt. Tyvärr håller jag inte med dig om The The som jag tycker var skitbra, men det berodde kanske på att jag var helt torsk på "Mind Bomb" och att jag stod precis framför Johnny Marr, som då var världens coolaste popstjärna.

    SvaraRadera